Hemlängtan?

Borde man ha hemlängtan när man har varit ute och rest med familjen i ungefär sex veckor. Vet ni, jag har ingen längtan hem alls, skulle lätt kunna stanna lika länge.

När Martin och jag var iväg på vår första långresa och reste runt i Thailand i 2 månader då kommer jag verkligen ihåg att man vid vissa tillfällen längtade hem. Jag längtade efter baguette med skagenröra från ett café som heter Steves i Linköping och taco. Vet inte om det beror på att man har blivit äldre och att det var våran första långa resa tillsammans. Eller om det beror på att det man älskar allra mest har man med sig, sambo och 2 underbara ungar. Det finns inte så mycket mer i livet att längta efter. Sol, värme, god mat och massa bad och bus. Nu går det ju även att få tag på annan mat än Thaimat här, så om man tröttnar på ris som man gör i perioder när man är här då finns det ju annat gott att äta. Som pasta, en rejäl köttbit, sallad, pizza och Mc. Donalds 😉

Det enda som man märker på barnen är att de tröttnat på att vänta på maten på restaurangerna. Jag vet, lyxproblem. Vet inte hur många 100 gånger vi spelat Pippi Lotto och andra spel i väntan på maten men nu finns inget bra sitta still trick längre. I samma sekund som vi får menyn så tror barnen att maten ska stå på bordet. Blir att vi får beställa mat och sedan får någon av oss hitta på något med barnen under tiden tills maten serveras. Fungerar ändå väldigt bra och då slipper man bli irriterad på att de inte sitter still ens innan maten har kommit..Haha!